Förlorat steg bakåt

Jag har förlorat min pappa.
Han somnade in redan i April och saknaden är stor.
Många minnen som jag inte visste om bubblar upp till ytan, saker som jag tänker "det måste jag berätta för pappa " etc.
Så är ju livets gång, men inte visste jag att det skulle vara så smärtsamt.

Han fick det nog ett rätt bra liv den lilla moderlösa pojken. Farmor dog när pappa bara var ett år. Men farfar och den övriga familjen höll samman. Trots att syskonen växte upp på olika ställen var sammanhållningen bra.
När pappa var fem år kom han till ett fosterhem, ett kärleksfullt sådant. Fortfarande med god sammanhållning med sin far, syskon ,far o mor föräldrar och övrig släkt.
När pappa var 12 år gifte sig farfar med en kvinna som snabbt kom in i familjen. Ytterligare två syskon kom. Nu finns endast den yngsta systern kvar.

Flytten till Stockholm, mötet med mamma. Stora saker i hans liv

Hundar , katter , barn älskade han

Tror nog att barnbarnen var ett snäpp bättre. Då hade han tid.
För att inte tala om barnbarnsbarnen. Stor Lycka.
Han älskade alla väldigt mycket och är älskad tillbaka.
Att kunna säga att jag är säker på att mina föräldrar hade ett lyckligt liv tillsammans , trots motgångar, i 65 år gör mig glad.
Dagen efter att han gått bort fick min dotter reda på att hon väntade barn. Ett ödets nyck !
Släkten komma släkten gå , som det heter.

Mormors Mormor Maria Erica Lindgren f.1833

 

Tänk att man kan bli så glad för att blekt lite suddigt gammalt foto !

Har fått kontakt med en äldre man som forskar på samma släkt som jag och det visade sig att han besatt ett foto på min Mormors Mormor.
Tror inte att intemin egen mormor kom ihåg hur hon såg ut, var, lät.
Mormor kom på barnhem när hon bara var 4 år , då hade båda hennes föräldrar dött och de äldre syskonen flyttat hemifrån för att jobba eller fått fosterhem.

Det visade sig, med hjälp av min nya forskarkollega, att några av syskonen höll kontakt. Men mormor hade ingen aning
om var de var.
Mormor spårade upp två av sina systrar efter det att hon fyllt sextio,och fick ett par år tillsammans med dem.

Mormors Mormor födde fem flickor, bara två blev vuxna. En av dem överlevde sin mor.
Tre flickor förlorade hon inom loppet av en månad i scharlakarnsfeber.
Hur orkade hon.
Ändå sitter hon där , sex år innan sin egen död. Rund ,go,leende. En riktig sagomormor ser hon ut som.

Färjeholmen

Den som först i min släkt kallade sig för Sundling hette Daniel Jonsson och var född 1749 på Färjeholmen, Hässjö,Y.
Varför och riktigt när han börjar att kalla sig det har jag inte hittat några belägg för, men hans son Johan kallar sig bara Sundling inte Danielsson.

Daniel var färjekarl på Färjeholmen. En liten udde i indalsälven. Hans far och farfar hade båda varit färjekarlar före honom och det var nog tänkt att äldsta sonen Jonas f. 1775 skulle överta yrket.
Men så hände olyckan som gjorde att Jonas drunknade 1797. Simkunnig eller ej, strömmen i älven var för stark.
Andra sonen Johan var nog redan ute och tjänade och den tredje sonen Daniel f.1786 hade kanske redan blivit båtsman. Han fick båtsmansnamnet Styf och kallade sig aldrig för Sundling.

Daniel dä hade även två döttrar Stina f 1779 och Katarina f.1791.  Stina gifte sig med Erik Olofsson f. 1774 på Färjeholmen och de var de som tog över färjningen.

Mor till dessa var Catharina Olofsdotter Byström f. 1751 Lögdö Bruk,Y  de vigdes 1774.

Catharina dog 1807 i feber och Daniel 1810 av bråck.

Nu i sommar var jag och min man samt yngsta dottern E och hennes sambo E och besökte Färjeholmen.
En smal oansenlig väg ledde ut till en liten båtplats. Min man hade ett väldigt sjå att hitta Färjeholmen på kartan.
En skylt där det stod Färjetomten gjorde att vi kunde lokalisera oss. Tyvärr så fanns ingen gammal bebyggelse kvar om inte de sommarstugor som fanns där är ombyggda torp.

Känslan att stå där ,på platsen där de första som jag kan spåra av min släkt på den grenen, bodde och levde, var stor. Känslan av tidens vingslag med tanke på att i E´s mage ligger , den yngsta ,i min släktgren.

Catharina Scheide

En ana till mina barn som jag har letat på länge är Catarina Scheide. Enligt husförhörsländerna så föddes hon 1799 i Karlskoga men jag hittar henne inte i födelseboken. Hon ska dessutom var tvilling med sin syster Eva Lisa.
De var barn till understelöjtnanten och fältrevisorn Johan Samuel Scheide f 1731 i Västerås,U och Maria Magdalena Heintze f 1766 i Lofta,H. Morfar var glasblåsare som morfarsfar som var född i Tyskland. Mormor var också född i Tyskland. Så dessa är svårt att hitta mera på.
Farfar Samuel Fredrik Scheide däremot var StadsKirurg/fältskär i Västerås. Säkert en betydande man , bodde fint etc. bara bouppteckningen på denna man är 81 sidor. Farmor var Katarina Beurling f. 1697 i Våsterås , dotter till rådman Johan Beurling och Elisabeth Höjer. Elisabet Höjer kommer från en välborgad släkt med rådmän och borgmästare , kyrkoherdar etc.Denna släkt kan man följa långt bak.

När Catharinas far dör är han utblottad. Barnen skingras men tydligen håller Catarina och hennes tvillingsyster ihop. När Catarina har gift sig 1824 i Uppsala-Näs så bor även systern där.
Catarinas liv blir strävsamt med många flyttningar och antagligen så har de inte så mycket pengar heller.

Har inte funnit vad som hände Catarinas far, vad som kanske gjorde honom fattig. Håller på och försöker att följa fastrar och farbröder för att se hur deras liv har blivit , om det kanske var dåliga tider etc..

En syster till Catarina ,Gertrud Helena f 1797 gifter sig och verkar få det bra. Hon dör 1874. Brodern däremot hittar jag bara fram till 1819 , då arbetar han som dräng i Kolbäck.

Inget av barnen Scheide har jag funnit i föd.boken, ett barn kan fattas i en familj pga flytt etc men alla???

Dålig på att blogga

Usch vad jag är dålig på det här. Får väl skylla på att det har varit mycket annat omkring mig. Nytt barnbarn, flytt för flera personer, mycket på jobbet. Men jag ska ta mig i kragen och berätta om släkten igen.

Barnhusbarn.

Mammas mormorsfar hette Johan Herman Rydman och var född 1824 i Stockholm. Mer visste jag inte. Men efter hjälp på anbytarforum fick jag fram att han var barnhemsbarn. Sedan växte han upp i fosterfamilj.
Suck! visserligen så stod moderns namn där men...
Jag gav upp. Efter ett par månader blev jag nyfiken igen, kunde siffrorna som fanns högst upp på dokumentet från Allmänna barnhuset ge något. Nytt försök på anbytarforum och återigen ett svar från en annan släktforskare.
Jodå detta kunde leda till föräldrarna.
Det visade sig att modern hette Carolina Gustava Rydman och att hon var född 1798-05-01 i Svea Livgardes förs.
Men när hon fick sonen var hon på spinnhuset för fylleri , därför måste hon lämna Johan Herman på barnhus.
Carolina Gustavas far hette Henric Herman Winroth och modern Catharina Lundberg.
Winroth är nog inget vanligt namn tänkte jag så jag googlade och vips där fanns en släkt.
Men inte "min" Henric Herman.
Letade fram vigselattesten och där stod det att han var bördig från Sigtuna.
Nu började det att bli riktigt intressant, mammas barndomsstad.
Henric Herman var född 1764 och mycket riktigt fanns det en med det namnet född det året i Sigtuna. Föräldrar Herman Winroth och Anna Köping. Herman var född 1721 i Sollefteå.
Vips hade jag fått in min släkt i den Winrothska som fanns på nätet.
Herman var sadelmakare och rådman så jag hittade saker om honom på museet och i en bok om hantverkare i Sigtuna.
Far och mor till Herman är
Henric Winroth född omkring 1690 i Finland och Justina Tideman 1693 i Resele. Justina härstammar från Bureätten.
Fick kontakt med några som är ättlingar till de första Winrotharna här i Sverige. De blev glada över att få "den förlorade sonen" och hans ättlingar.
Det som känns roligt är att så att säga knyta ihop säcken. Mamma kom till Sigtuna som femåring och har inte vetat om att det har bott släktingar i den staden tidigare.

Bröllop

Nu när det har varit så mycket bröllop. Både bland kungliga och i släkten så visar jag några bröllopsbilder.
Min fostermormor Rut fick gå till kungs för att gifta sig. Hon var inte 21 år ännu. Jag tror inte att hon var "tvungen" att gifta sig som en del. Hon gifte sig med sin Natanael den 23/6 1916. Samtidigt gifte sig Rut's fostermor och Natanaels far. Vigslarna ägde rum i Kalmar kyrka, Bålsta.


Bröllops modet hade ändrats, de äldre gifte sig i plagg som var vanligt i slutet på 1800-talet bland vanligt folk, medan de yngre hade tagit an det nya modet, dvs bruden bar vitt.

Fotograf på bröllopet var Sigrid Wågman, Upplandsgatan 3, Stockholm. Rut hade arbetat hos henne. I vigselattesten står Rut som fotograf.
Bilderna togs dagen efter bröllopet , därav ser blommorna lite vissna ut.

När jag var liten så lät Rut mig leka med Natanaels brudväst samt med hennes brudslöja. Något som jag är väldigt ledsen för nu. Barn är ju inte aktsamma om saker så sakerna finns inte kvar. Det hade varit roligt, tänk bara om slöjan hade funnits för att jag och mina döttrar och barnbarn hade kunnat ha den.